Hur har vissa bina blivit resistenta?
Insekter känner av dofter med hjälp av luktreceptorer som sitter i deras antenner.Arbetarbina har lärt sig att upptäcka lukten som kommer från en infekterad arbetaryngelcell. Detta leder till flera saker som kan observeras och mätas av biodlare. Händelsekedja som leder till att en cell återförsluts eller tas bort – moder varroa kvalstret lyckas ändå ofta fly.
Figur 1. Oddie M, Büchler R, Dahle B, Kovacic M, Le Conte Y, Locke B, de Miranda JR, Mondet F, Neumann P. Rapid parallel evolution overcomes global honey bee parasite. Sci Rep. 2018;8:7704. doi:10.1038/s41598-018-26001-7. https://www.nature.com/articles/s41598-018-26001-7
-Resistenta samhällen kan ha många återförseglade arbetaryngelceller
Återförsegling innebär att en täckt yngelcell får ett hål i täckvaxet
som sedan fylls igen med nytt vax av arbetarbina. Om du försiktigt tar bort täckvaxet från en yngelcell och vänder det upp och ner kommer den matta, vaxiga, återförseglade delen att se annorlunda ut jämfört med den ursprungliga, sidenliknande täckningen. En hög grad av återförsegling i en honungsbipopulation används som en indikator på varroaresistens.
Figur 2, 3 – Sarah C (@sarahcsbees). Bald brood … [Instagram image]. Instagram; 2026 [cited 2026 Feb 22]. Available from: https://www.instagram.com/p/DFs1Og0yavb/
-Resistenta samhällen kan visa tecken på ”bald brood” i arbetaryngel
Mosaikyngel uppstår när en cell öppnas men på grund av en
tillfällig brist på bin som återförseglar celler försluts den inte lika
snabbt som nya celler öppnas. Pupporna ser friska ut och befinner sig vanligtvis i stadiet med rosa till lila ögon, det vill säga cirka 6–10 dagar efter att cellen förseglats, men ibland kan man hitt puppor med ljusare ögon i öppnade celler. Om du kontrollerar
samma ram igen efter några dagar ser de ofta ut som normalt
täckt yngel. Otäckt yngel som är kopplat till varroaresistens förekommer oftast fläckvis eller mer slumpmässigt fördelat. It is important for beekeepers to distinguish healthy uncapping from diseased yngel uncapping.
-Resistenta samhällen har många bortagna infekterade celler
När cellen har öppnats äter en annan grupp arbetarbin upp den infekterade puppan medan den fortfarande lever. Delvis uppätna puppor kan ses i områden med otäckt yngel. Ofta syns även vita varroaavföringsfläckar på cellväggen i kannibaliserade yngelceller. När de infekterade pupporna äts får bina vanligtvis i sig DWV (Deformed Wing Virus), men honungsbin är väl anpassade till att hantera smitta via munnen.
Figur 4. – Kannibalism i yngelceller.
Video: Bihygien: Kannibalism
https://www.youtube.com/watch?v=m_PPDFMgQV8
Video – Bihygien hos honungsbin: konsumtion av varroa
https://www.youtube.com/watch?v=bNiFbiETa5A
Siefert P, Buling N, Grünewald B. Honey bee behaviours within the hive: Insights from long-term video analysis. PLoS ONE. 2021 Mar 17;16(3):e0247323. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0247323
–Resistenta samhällen har många infertila varroakvaster
När den infekterade puppan tas bort överlever moderkvalstret, men dess avkomma dör. Varroakvalster kan bara reproducera sig 2–3 gånger under sin livstid, men de kan leva i ungefär ett år. Under sitt liv fortsätter honan att invadera celler och försöka reproducera sig även efter att hennes äggreserver är slut.
Figur 5, 6. San Martin G. Flickr; 2010 Sep 23 [cited 2026 Feb 22]. Available from: https://www.flickr.com/photos/sanmartin/5048084493/in/photostream/
– Resistenta samhällen visar tecken på bottenbrädan eller på marken framför flustret.
När arbetarbina kannibaliserar en infekterad puppa kan bitar av antenner, ben och kroppsdelar tillsammans med varroaavkomma hamna på bottenbrädan. Dessa fynd, tillsammans med de andra tecknen ovan, kan användas vid urval av resistenta bisamhällen.
Resurser…
Vetenskapliga insikter, praktiska vägledningar och kontakter.
Obs – På denna webbplats presenterar vi aktuella råd baserade på vetenskapliga rön och biodlares erfarenheter.
Metoderna som beskrivs här värnar om binas välbefinnande och tar avstånd från metoder som orsakar dem skada. Även om bin huvudsakligen regleras genom Bisjukdomslag (1974:211), utgår arbetssättet från de etiska principerna i Djurskyddslagen (2018:1192), där det anges att djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande.
”Du som har bin har ansvar för djurens hälsa. Du har också ansvar för att arbeta förebyggande för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar.”
Jordbruksverket.
För mer information om bihälsa, bisjukdomar och lagstiftning, besök –
https://jordbruksverket.se/djur/ovriga-djur/bin-och-humlor#du-som-har-honungsbin
Biodlarens tillvägagångssätt till varroaresistens
Vill du veta mer om hur biodlare praktiskt arbetar med att utveckla varroaresistens?
Läs mer
Forskningsartiklar
Länkar till några av de viktigaste forskningar som bevisar och bidrar med information om hur bina skapar resistens. Läs mer
Behandlingsfria bigårdar i Sverige
Länkar till några biodlare som jobbar med varroaresistens.
https://elgon.se/Behandlingsfri.html
Internationella forskningsartiklar
(Artiklarna är skriven på engelska men kan översättas online med hjälp av AI)
Geographical Distribution and
Selection of European Honey BeesResistant to Varroa destructor
Le Conte, Y.; Meixner, M.D.; Brandt, A.; Carreck, N.L.; Costa, C.; Mondet, F.; Büchler, R. Geographical Distribution and Selection of European Honey Bees Resistant to Varroa destructor. Insects 2020, 11, 873. https://doi.org/10.3390/insects11120873
Detta är en omfattande översikt av europeiska experter om honungsbins motståndskraft mot varroa. Artikeln beskriver kända resistenta populationer och resultat från främst europeiska undersökningar av naturligt överlevande bisamhällen. Intresset bland biodlare ökar, men få kommersiella resistenta linjer finns. Viktiga egenskaper rör kvalstreproduktion och hygieniskt beteende hos många drabbade europeiska honungsbin.
Chemical detection triggers honey bee defense
against a destructive parasitic threat
Mondet, F., Blanchard, S., Barthes, N. et al. Chemical detection triggers honey bee defense against a destructive parasitic threat. Nat Chem Biol 17, 524–530 (2021). https://doi.org/10.1038/s41589-020-00720-3
Detta är en omfattande studie av de ämnen som utlöser Varroa-känsligt hygienbeteende. Sex Varroa-parasitiseringsspecifika föreningar identifieras; dessa består av fyra ketoner och två acetater som triggar hygieniskt beteende riktat mot Varroa-infekterade celler. Detta möjliggör selektiv igenkänning av parasiterat yngel och framkallar responser som leder till att de infekterade pupporna öppnas och avlägsnas. Studien visar också att individer som utför hygienbeteende mot infekterat yngel har en unik förmåga att skilja dessa sex föreningar från signaler som kommer från friskt yngel.
Pupal cannibalism by worker honey bees contributes to the spread of deformed wing viru
Posada-Florez, F., Lamas, Z.S., Hawthorne, D.J. et al. Pupal cannibalism by worker honey bees contributes to the spread of deformed wing virus. Sci Rep 11, 8989 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-88649-y
Den här studien undersöker vilken effekt DWV-infektion har på bisamhället när varroainfekterade puppor avlägsnas genom kannibalism. Den visar tydligt att detta skapar en ny, mer naturlig smittväg för DWV mellan vuxna bin. Effekterna av DWV hos vuxna bin är dock mindre allvarliga än när infektionen sker under puppstadiet. Detta kan också bidra till att förklara varför det kan ta flera år innan virusnivåerna minskar i resistenta samhällen, vilket visades av Souza et al. (2021).
Länk till artikeln